drömmer om en bukett framtid

Som en tårta - som en lycka. Att vara mor till fem ♥

Sovit varken hackat eller malet då idiot skulle starta moped/hemmabygge-skit mitt i natten. Odd Molly vaken och skrikig. Strax före fyra gav jag upp.

Ser ut att bli en fantastisk dag. Vi ska passa världbästa grannens vovve.  Jag ska städa, njuta sol och rätta tusen uppsatser. 

Men nu "power to the people". Eller ja, till mig dårå. Tar kass fot ut på promme för jag måste GÅ UR själen. Dock behöver jag inte ett skit fråga mig själv vad jag VILL. Frågorna duggar tätt lik förbannat.

This is me

 

 

 

 

 

idag håller jag rent käften för det gör ju inte andra

i låtsasvarma händer

Jag vet inte vart jag vill. Var ska vi bo. Var får jag jobb.

När jag kommer trött hem från jobbet till mat o disk o handla o hänga tvätten skulle jag vilja sjunka ner på en altan/uteplats i sol och få skelettet varmt. Själen smekt och musklerna genomsyrade av livsglädje. Jag fryser i skuggad lägenhet. 

Jag har sökt ett flertal jobb inför hösten. Men vem bryr sig - pengar saknar ju alltid betydelse. Inte sant.

Lyckan i livet

Jag är så sjukt stolt. Vi var på utvecklingssamtal och fröken pratade om hur Anna blivit så mycket gladare. Och jag ser vad mycket som "hänt" bara det senaste året. Hon min vackra kloka förståndiga medvetna hänsynstagande rödhåriga 12-åriga fjortis ♥

Flickornas pappa fyllde år i går. Tänk om jag tvingat dem till att ringa och gratulera. Och visst finns det de som tycker så. Liksom att man konfimerar sig pga tradition.

Nä, de får bestämma själva. Och han får lov att må precis som han vill. Hans val att inte vara pappa och flickornas val att skita i honom när det behagar dem.

Nu är hösten över oss igen. Jag jobbar en stressig heltid eller går långtidsarbetslös.

När blir det BALANS månntro. Lönen på måndag blev magrare än vad jag uppskattade.

Ev får glasögonen ligga kvar på Specsavers. Kul. På. Hjul. Prio bensin.

handikapp

Tja, för många är det lönehelg. Inte för mig inte. Får vänta till måndag.

Fast jag väntar inte på nåt egentligen. Jo, mina glasögon. Kostar 1 400 kr att hämta ut dem igen.

Pollan klär i fiol! Det fick jag bevittnat idag på Kulturskolans prova på-kväll.

                                                           #

Men jävlar vilken ibs. Jag har haft ont i 30 år nu. Varje dag. Och jag har ALDRIG fått avsluta ett toabesök. Bli klar. Det har aldrig hänt. Äcklad varje dag. HATAR.

Men man kan älska ändå ser ni. Jag älskar ju inte mina bästa mindre för att min kropp inte fungerar. 

ett lunch-hej

Riksnet levererade inte i morse så jag stoppar in näsan nu på lunchen och hojtar hallå mellan lektionerna i matte, engelska och biologi. Får rusa hem sen med mat o handling o utv samtal o musikskolan. Nivån på mig som person är i lågvatten men jag topp-presterar. Jag har säckat ihop lite pga min mammas status. Men vad kan jag göra. Jag får verka där jag kan. Mat o tvätt o köra bil och alla fina elever. Sedan när liten där hemma kallar till familjeråd och skriver dagordning samt för protokoll så svimmar man pyttelite av kärlek. Eller ja, ramlar in i vrål-lycka.
Hörs te kvällinga!

matlust, livstro och grus i dojan

Har en känsla av lite för mycket/lite i luften. Världens känns trång och jag vet att min mamma har svårt att andas. Mina nycklar vandrar och det värker i mina fötter. Jag funderar. Och får för många hintar. Samtidigt står det still - både på vågen och hos Gud.

Besked och besvikelse. Förhoppningar och avskjutna knäskålar.

Jag jobbar för högtryck nu igen och inte leder det vidare den här gången heller. Men vad vet jag. Och just det är tydligen så det skall vara. Aldrig nånsin nån enda gång att jag VET nånting.

Större lya, jobb, lön. Boken?

Somnade en timme vid 17-tiden. Ögonen svider. Mamma ♥ Den här gången är du så snäll och blir frisk.

Sanningen

Inte pratar vi om människors livsovilja.

Men vi för "debatt" huruvida man ska/bör/får amma sina bebisar offentligt eller inte.
Tja, låta bebisen leva genom att ge den mat eller så får den väl dö då. Typ. Jag är mamma till fem och kanske bör jag ångra mig lite de där gångerna jag viftade med arla mjölkcentral hej vilt.

Döden. Pratar vi inte gärna om. Och då har jag ändå en lillebror som tog sitt liv d 4/7-96. Han var nyss fyllda 23 år. Hans val. Men har man barn kanske det vore på plats att skriva en lag. Att det liksom var lite förbjudet. Att om man tog sitt liv - och hade barn under 18 år - så fick man... nä... vänta här nu...

Så jävla sjukt att diskutera bebisar existensberättigande/överlevnad. Jag ammade nr 1 i tio dagar och nr 4 i TVÅ ÅR. Samt har en lillebror som valde att släcka ner för gott.

Kanske att det är mer passande att flaskmata på café? Att jag inte ens nämner min lillebror?

Nivå på debatterna tack.

om bara badbröst i bovall, nyckelfeppel och tappad sug

Den här bilden var på tapeten på radion i morse. Utan bh går då inte jag mer än nattetid vid sömn.

Själv spökar jag runt med nycklar. Idag gick jag ifrån dem i bildörren. En annan dag låg jobbnycklarna UNDER en cd-spelare där jag riggat för hörförståelse i nat prov engelska.

Så fick vi inte den lägenheten heller. Nästa gång. Ska jag ha definitiva besked på plats i stunden. Garanti och kontrakt på stubben. Tappade sån sug att jag inte ens tog med hem för att rätta. Att jag inte ens startade tvättmaskinen. Dotter stor fick sina undanlagda skor och dotter liten sin knallROSA morgonrock. Är det barnbidrag så är det. Själv behöver jag mycket lite.

Vidare så är jag yngst med grått hår. Alltid och överallt. Jag har ju ändå levat i 48, strax 49 år.